GENUS

Hur borde jag agera om en student vägrar att delta i en obligatorisk lektion/aktivitet i skolan (exempel: idrott och hälsa (simning) och/eller sexualkunskap)?

Utmaning

Det finns tillfällen då unga har vägrat att delta i en obligatorisk lektion/aktivitet i skolan. Anledningarna varierar, men i vissa fall har det varit kopplat till ideologiska och religiösa skäl. Vidare kan föräldrar under vissa tillfällen också uppmuntra sitt barn att inte delta i en obligatorisk lektion/aktivitet, då det anser att denna strider mot deras egna värderingar och sätt att uppfostra sitt barn. Vanliga exempel på lektioner/aktiviteter där unga har visat reservation för att delta inkluderar idrott och hälsa (exempel: simning) samt sex- och samlevnad.

Åtgärdsalternativ

I en sådan situation är det viktigt för dig som lärare att understryka för eleven och/eller föräldern att skolan har egna regler som måste respekteras och följas av alla. Ämnen som till exempel idrott och hälsa och sex- och samlevnad är en del av skolans läroplan. Det innebär att dessa ämnen är obligatoriska för alla studenter och har lika stor betydelse som alla andra ämnen.

 

Vidare kan du förklara vikten med dessa ämnen och varför de ingår i skolans undervisning. Idrott och hälsa är ett grundläggande ämne i skolan, både för en ungdoms fysiska och mentala hälsa. Undervisningen i ämnet ska utveckla alla elevers kroppsliga förmåga, samt kunskap och intresse om betydelsen av fysisk aktivitet och naturupplevelser för kroppslig förmåga och hälsa. Simning är ett obligatoriskt moment inom idrott och hälsa[1], där godkänt krävs för att klara ämnet. Att simma och känna sig trygg i vatten är viktigt utifrån ett livsräddningsmässigt perspektiv men också utifrån ett kulturellt och socialt perspektiv. Sverige är ett vattenland, med över 96 000 sjöar och 2 500km strandremsa[2]. Att inte kunna simma kan hindra en individ, då många aktiviteter är knutna till vatten. Därför är undantagsbestämmelsen för kravet på simkunnighet endast tillämplig om en elev ”med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav”[3]. Annars ska eleven få särskilt stöd av skolan om nödvändigt för att nå de obligatoriska kraven för att få godkänt i ämnet[4]. Ytterligare är det viktigt att du som lärare kan stödja till exempel unga tjejer när de går igenom sin menstruationscykel, då detta ofta kan påverka deras deltagande och prestation i ämnet. Ett bra tillvägagångsätt är att erbjuda ett säkert utrymme för elever att prata om detta för att hitta en godtagbar lösning tillsammans med dig. Du kan också vidare betona för dina unga det faktum att även de mest konservativa länder i världen har kvinnliga idrottslag på elitnivå som deltar i bl.a. Olympiaderna. Deltagandet av flickor/kvinnor i sport bör alltid uppmuntras, och Sverige har redan visat sig vara världsmästare i flera olika sporter tack vare sina kvinnliga idrottare (exempel på svenska kvinnliga sportikoner: Carolina Klüft, Charlotte Kalla, Annika Sörenstam och Pia Sundhage).

 

Vidare, när det gäller ämnet sex- och samlevnad är det viktigt att du som lärare belyser vikten av denna kurs, genom bl.a. forskning som visar att långsiktiga satsningar i detta ämne leder till ökad kännedom om mänskliga rättigheter, jämställdhet, och en mer kritisk attityd hos unga personer. Under tonåren upplever unga många förändringar, där frågor om identitet, sexualitet och jämställdhet kan uppstå. Sex- och samlevnad är ett ämne som är starkt kopplat till skolans värdegrundsuppdrag. Därför är det viktigt att du som lärare – tillsammans med andra ämneslärare, rektorn[5] och elevhälsan – kan erbjuda en trygg miljö, där frågor vågas ställas, där skillnader mellan flickor och pojkar inte förstärks, där tabubelagda områden som kvinnlig sexualitet tacklas, där det finns en balans mellan risk- och friskperspektiv, osv. Områden som till exempel droger, alkoholism och pornografi kan dessutom vara väldigt viktiga att diskutera inom detta ämne. Dessutom borde rektorn i skolan skapa förutsättningar för att lärare samverkar sinsemellan då till exempel könsroller och sexualitet också kan vara starkt länkat till ämnen som biologi och religionskunskap[6]

 

[1] Viktigt: detta gäller elever i grundskolan, då kravet ställs att en elev ska minst kunna simma 200m, varav 50m i ryggläge. Det finns inte uttryckliga krav på kunskaper i simning i gymnasieskolans kurs, Idrott och hälsa. Dock finns det kunskapskrav på åtgärder vid nödsituationer vid drunkningstillbud. Vidare, då en elev ska avsluta sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning för att kunna påbörja gymnasiet, så kan det vara underförstått att eleven bär denna kunskap när han/hon börjar gymnasiet. Du kan läsa mer om detta på Skolverkets hemsida under “Simning i skolan” här

[2] Nelms Metod, “Varför viktig att kunna simma?”

[3] 10 kapitlet 21 § skollagen (2010:800).

[4] 3 kapitlet, skollagen (2010:800).

[5] I grundskolan ansvarar rektorn för att undervisningen sex- och samlevnad involveras i olika ämnen. I gymnasieskolan har rektorn inom givna ramar ett särskilt ansvar för att elever får kunskap om ämnet.

[6] Se intressanta video klipp om att bl.a. lyfta sex och samlevnad i skolan via Skolverkets hemsida här. Du kan även använda dig av sidor som till exempel ungdomsmottagningen här och RFSU här.   

THE E-LEARNING TOOL

This project is co-funded by the Internal Security Fund of the European Union – GA N° 871038