GENUS

Alla under 18 år är barn enligt svensk lag. Det är förbjudet att gifta sig med ett barn[1]. År 2014 infördes en ny lagstiftning som gör det straffbart att både pressa och tvinga någon att gifta sig mot sin vilja. Även försök och förberedelse till äktenskapstvång är kriminaliserat i och med den nya lagstiftningen, liksom att lura någon att resa utomlands i syfte att han/hon ska giftas bort genom tvång eller utnyttjande[2]. Från och med 2019, genom ytterligare skärpt lagstiftning, är det i regel förbud mot att erkänna utländska barnäktenskap. De nya reglerna är tillämpliga oavsett vilken anknytning till Sverige som personerna hade när äktenskapet ingicks och/eller hur gamla de är när frågan prövas av en myndighet. Om minst en av personerna fortfarande är ett barn vid prövningen ska det aldrig gå att göra undantag från förbudet[3]. Vidare, under 2020, för att bekämpa hedersrelaterad våld och förtryck infördes ett nytt brott – barnäktenskapsbrott – vilket gör att det blir straffbart att förmå eller tillåta ett barn att ingå ett äktenskap eller en äktenskapslikade förbindelse. Med detta, bestämde regeringen sig också för att införa ett utreseförbud för att skydda barn som riskerar att föras ut ur Sverige för att utsättas för äktenskap och/eller könsstympning[4]. Flera internationella studier, inklusive svenska studier, visar på att spänningar om giftermål och val av äktenskapspartner ofta kan leda till att unga personer utsätts för hedersrelaterat våld[5]. Detta drabbar oftast kvinnor, men andra utsatta grupper som löper en särskilt hög risk för att giftas bort mot sin vilja inkluderar homo- och bisexuella personer samt transpersoner och unga med intellektuell funktionsnedsättning[6]. Detta då det anses som ett sätt att kontrollera och förhindra att de lever ut sin sexualitet eller könsidentitet. Vidare, pojkar (i olika åldrar) – dock i lägre grad än flickor – utsätts också för tvångsäktenskap samt uppmuntras ibland av familjen att kontrollera, kränka och i vissa fall misshandla sina systrar.

Med detta är din roll som frontlinjeutövare otroligt viktig. Jämställdhet är en avgörande del av arbetet för att motverka hedersrelaterad våld och förtryck. Som en lärare, rektor, socialarbetare, ungdomsledare, osv. har du en juridisk och moralisk skyldighet att skydda dina ungdomar och förhindra att de far illa. Som vuxen i skolan (och utanför) behöver du våga se, fråga, lyssna, och ta elevens berättelse(r) på allvar. Det kan hända att du behöver fråga en elev flera gånger om han/hon mår bra, samt sakta men säkert bygga upp ditt förhållande till dina ungdomar. Ett barn ska alltid känna sig trygg i sin skola och gentemot lärare, socialtjänstemän, tränare, osv. Detta för att kunna be om hjälp och stöd om individen är på väg att fara illa genom att till exempel tvingas ingå äktenskap mot sin vilja. Vidare, och då vi pratar om barn, är det alltid grundläggande att du som frontlinjeutövare når fram till föräldrarna[7]. Genom dialog kan man öka förståelsen för till exempel de värdegrunder som det svenska samhället är byggt på. Några varningstecken på att en ungdom lever i en hederskontext och riskerar att bli bortgift mot sin vilja kan till exempel vara[8]:

• Ungdom bevakas av syskon eller andra familjemedlemmar.
• Regelbunden frånvaro och skolk.
• Eleven rymmer hemifrån.
• Oro över att föras ut ur landet under lov eller utlandssemester (för att bli bortgift).
• Depression och självmordstankar.
• Rigid kontroll över fritiden, till exempel ungdomen får inte närvara vid aktiviteter utanför skolan.
• Oro över att familjen får reda på att eleven är homosexuell, bisexuell eller transperson.
• Utåtagerande beteende för att få uppmärksamhet.

När det gäller skolpersonal, ska du alltid uppmärksamma varningssignaler. Dock är det viktigt att du inte gör bedömningar; detta är socialtjänstens uppgift. Om du får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa, har du skyldighet enligt lag som skolpersonal att genast anmäla detta till socialtjänsten[9]. För dig inom socialtjänsten är det din plikt att utreda barnets situation och bedöma om barnet behöver det skydd eller stöd som ni förfogar över. För dig som jobbar inom elevhälsan har du också en viktig roll att uppmärksamma varningssignaler och hjälpa och stödja ungdomen vidare till socialtjänsten. Nära samarbete mellan de olika parterna kan vara livsavgörande för barnet som drabbas. Därför är det viktigt att ta anmälningsplikten på största allvar och skydda/stödja barnet på alla möjliga sätt och vis inom din roll som frontlinjeutövare.

[1] Socialstyrelsen, “Om barnäktenskap –  lagar och regler i Sverige”.

[2] Justitiedepartementet, ”Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap”.

[3] Läs Riksdagsbeslutet 2018-11-21 här.

[4] Justitiedepartementet, “Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet”.

[5] Ifall du är intresserad av at veta mer om detta begrepp besök Regeringens handlingsplan, för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och våld i samkönade relationer. Skr.2007/08:39

[6] Ungdomsstyrelsen, “Gift mot sin vilja”.

[7] Skolverket, ” Motverka hedersrelaterat våld och förtryck”.

[8] Viktigt att notera att dessa är bara några exempel. För dig som lärare som vill fördjupa din kunskap och veta mer om ämnet kan du ta del av Skolverkets stödmaterial ”Hedersrelaterad våld och förtryck – skolans ansvar och möjligheter” här. För andra frontlinjeutövare, kan du ta del av sektionen ”vem kan jag vända mig till?” här i handboken för att få mer information om ämnet.   

[9] Läs mer om orosanmälan för skolpersonalen under rubriken ”stöd i att följa anmälningsplikten” här.