Att leva tillsammans

Hur kan jag förebygga att mina ungdomar inte hamnar i farliga miljöer som existerar på nätet?

Vi lever i en virtuell värld där bl.a. ungas självförtroende, tillhörighet, och självkänsla ökar/minskar med antalet ”likes,” ”views,” och kommentarer de får på sina inlägg på sociala medier. Detta även när det kommer från främlingar som ungdomen aldrig mött i den verkliga världen. Nuförtiden är internet och sociala medier integrerade i barns och ungdomars liv. Detta innebär bl.a. att unga, med bara en musklickning, har tillgång till en mängd olik information inklusive sexuellt innehåll, hat, konspirationsteorier, extremistisk propaganda, osv. Nätet är idag ett av de mest använda verktygen av extremistiska grupper för att sprida sitt budskap, radikalisera och locka till sig nya medlemmar. Unga brukar vara bland de mest eftersökta, vilket innebär att de finns i riskzonen för online-radikalisering och extremism[1].

 

Vidare, är desinformation och falska nyheter som sprids på nätet nuförtiden ett viktigt globalt problem. Coronaviruspandemin är ett av många exempel på de skadliga effekterna orsakade av falska nyheter som har spridits online. Den oändliga mängd information som vi kan komma åt på nätet idag har många fördelar, men det har också viktiga nackdelar; så kallad “information fatigue”, skepticism/misstro om vad som är sant/falskt, stress, osv. har blivit orsakat bl.a. på grund av denna överbelastning av information. Människor vet ibland inte vad eller vem de kan lita på längre. Vidare, då bl.a. unga idag mestadels får reda på till exempel nyheter via sina sociala medier, händer det att de läser nyheter och information som inte kommer från pålitliga och trovärdiga källor. Detta kan skapa problem och skada unga, som formar sina åsikter baserade på lögner och sedan sprider dessa vidare till andra.

 

[1] Notera: detta gäller nuförtiden även vuxna som radikaliseras via nätet. 

En viktig del av arbetet med att värna demokrati är att förstärka barn och ungas källkritik och eget kritiskt tänkande i relation till nätet. Initiativ som till exempel MIK för mig[1], No Hate Speech Movement[2] och Extremkoll[3], siktar alla till att hjälpa och stärka unga mot olika former av intolerans, falska nyheter, och antidemokratiska budskap på nätet och i sociala medier. Som frontlinjeutövare kan du alltid ta del av dessa interaktiva plattformar för att undervisa och öka ungdomars medie- och informationskunnighet under en lektion, aktivitet, osv. Det är vitalt att förebygga genom att bryta tystnaden och låta unga utbyta åsikter, frågor och oro angående nätet och de olika sociala medier som existerar; allt från sms-appar (exempel: WhatsApp), till bild och video-delande appar (exempel: Instagram, TikTok, Facebook och Tumblr), till dejtingappar (exempel: Yubo, MeetMe och Omegle). Det är viktigt att unga förstår de faror som finns på nätet samt hur de själva borde surfa och interagera med andra online, med mera. De får aldrig glömma att bakom en skärm finns en människa, vilket innebär att de måste agera online likasom de agerar i den verkliga världen med andra. Vidare, då nya medier och internettrender kommer och går konstant kan det vara svårt att hålla sig uppdaterad. Därmed är det extra viktigt att låta dina ungdomar delta och dela sin erfarenhet under dessa konversationer om nätet och sociala medier. De kan dela kunskap och information om internet som du innan dess kanske var helt omedveten om.  

 

Vidare, för att förebygga att dina ungdomar inte hamnar i farliga miljöer online är det viktigt att du samverkar med ungas vårdnadshavare. Föräldrar och andra vuxna som ser över barnets välbefinnande, uppfostran och utbildning måste också se till att barnet använder internet på ett ansvarsfullt sätt och inte far illa och/eller skadar andra. Du som frontlinjeutövare kan till exempel på din arbetsplats organisera seminarier och möten där ni diskuterar dessa teman med ungas vårdnadshavare. På detta vis kan ni utbyta idéer, svara på frågor och utarbeta en gemensam strategi för att förebygga att era unga inte far illa på nätet. Det kan även vara till stor hjälp att din arbetsplats bjuder in experter inom temat för att tala med dina unga (och dess vårdnadshavare) om online säkerhet, falska nyheter, osv. Andra insatser som till exempel ungdoms till ungdomsinitiativ där äldre barn hjälper yngre och samverkan med olika föreningar och organisationer, kan vara andra effektiva tillvägagångsätt för att öka säkerhet och medvetenhet om nätet.

 

När det gäller desinformation och falska nyheter som sprids via nätet, vilket också kan leda till att unga hamnar i farliga miljöer, är det viktigt att du öppet pratar om temat med dina ungdomar. Vad är viktigt att du tänker på innan du delar ett inlägg?, hur avslöjar du en falsk nyhet?[4], hur vet jag att en källa är trovärdig?, varför är falska nyheter ett viktigt problem?[5], vad är källkritik och varför är det viktigt?[6], osv. Alla dessa frågor kan vara nödvändiga att besvara och diskutera tillsammans för att tackla spridningen av falska nyheter och desinformation på nätet.

 

(Notera att du kan hitta mer detaljerad information om till exempel konspirationsteorier, falska nyheter, och hur du kan motverka radikalisering av unga och våldsbejakande extremism under den tematiska rekommendationen samhälle och ideologi).   

       

[1] Besök hemsidan genom att klicka här.

[2] Besök hemsidan genom att klicka här.

[3] Besök hemsidan genom att klicka här.

[4] Läs kort sammanfattning från Europaparlamentet här.

[5] Besök EU:s utrikestjänsts webbplats för att tackla desinformation (en) här.

[6] Läs mer om källkritik här och här.

europe logo white

THE E-LEARNING TOOL

EUROGUIDE EU flag

This project is co-funded by the Internal Security Fund of the European Union – GA N° 871038