Att leva tillsammans

Skolan har fullt ansvar för att se till att alla elever har en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero[1]. Alla i verksamheten ska behandlas med respekt och värdighet, samtidigt som skolan ska erbjuda alla elever en likvärdig utbildning. Genom skolans demokratiska uppdrag, ska alla elever fostras enligt samhällets grundläggande värderingar och bli fungerande medborgare[2]. Detta är i enlighet med nationell lagstiftning (exempel: skollagen och diskrimineringslagen), såväl som med internationella överenskommelser (exempel: barnkonventionen). För dig som lärare är det väldigt viktigt att alltid fokusera på elevers likheter, snarare än att främja de saker som skiljer dem åt. Du borde till exempel uppmuntra ett dynamiskt och interaktivt lärande, där ungdomar kan samverka och utbyta idéer i klassrummet genom bl.a. organiserade debatter, presentationer och grupparbeten. Tankar om ”Vi och De” och kategoriseringar av människor baserat enbart på deras utseende och bakgrund måste ersättas med bättre förståelse och kunskap om världen och dess människor. Ungdomar ska känna att de kan lära av varandra och lärare från olika ämnesområden borde arbeta tillsammans med rektor och skola för att undervisa olika teman utifrån varierande perspektiv; till exempel undervisa om rasism utifrån ett biologiskt och historiskt perspektiv i biologi och historia. Det är viktigt för ungdomar att förstå ursprunget till rasism, historiska tragedier och konflikter orsakade av rasism, och hur vi alla kan bli offer för rasism. Detta för att öka elevers kunskap och förståelse om temat samt förebygga att sådant händer i framtiden. Sådana diskussioner kan också öka medvetenheten om hur allvarlig rasism verkligen är och därmed förhindra att vissa unga ser det som ett skämt och ett sätt att förolämpa någon under en diskussion. 

Det är också viktigt att ifall en elev (medvetet eller omedvetet) under en lektion fäller en okänslig och/eller rasistisk kommentar/fråga, så bör ett sådant yttrande inte omedelbart följas av ett fördömande. En starkt negativ reaktion från dig kan bli kontraproduktiv, speciellt om eleven är omedveten om att hans/hennes kommentar/fråga kan anses rasistiskt. Konsekvenserna kan vara marginalisering och fler radikala åsikter från ungdomen. Du bör därför istället erkänna och adressera kommentaren/frågan genom att till exempel ställa en följdfråga, ge ett svar själv, och/eller låta andra elever dela sina åsikter och tankar om temat på ett organiserat sätt. Detta är viktigt för att främja förståelse och kunskap bland eleverna och, på detta vis, förebygga marginalisering, ökad rasism och hat.

Dessa nämnda rekommendationer gäller även andra frontlinjeutövare som arbetar med unga. Du ska alltid behandla dina unga med respekt och värdighet, samt se till att de gör det mot varandra. Att vara annorlunda bör omfamnas som en styrka snarare än en svaghet; vi bör understryka sådant som förenar, hellre än sådant som separerar oss.

[1] 5 kapitlet 3§ skollagen (2010:800).

[2] 1 kapitlet 5§ skollagen (2010:800).