Att leva tillsammans

På vilka olika sätt borde jag, tillsammans med min arbetsplats, främja samverkan med mina ungdomars föräldrar och vårdnadshavare?

I de flesta fall spelar föräldrar och familj en viktig roll i en ungdoms uppväxt och utveckling. Uppfostran och utbildningen i hemmet kan från ett tidigt skede forma ett barns värderingar, identitet, sätt att tänka på och se världen, osv. Trots detta, verkar det ibland som att skolan fortfarande saknar gemensamma och uttalade förhållningssätt som hjälper lärare att möta vårdnadshavare och föräldrar på ett samstämmigt sätt. Istället för att samverka och se föräldrar som en allierad för en ungdoms utbildning, kan de snarare uppfattas som ett hinder och ett problem. Elevens lärande kan dock stark underlättas om vårdnadshavarens och skolans metoder är samstämmiga. Detta gäller vidare också för andra frontlinjeutövare som jobbar med unga, där nära kontakt och kommunikation med barnets föräldrar och vårdnadshavare är ansett som mycket viktigt.

En stor del av Sveriges befolkning har på olika sätt anknytning till skolan: som förälder, vårdnadshavare, mor- och farföräldrar, syskon, släktingar, vänner och grannar. Här finns en stor grupp människor som kan stödja skolans arbete med elevernas lärande. Samtidigt har de insyn i skolans arbete och kan granska och kanske kritisera. Idag är det enligt svensk skollag, skolans uppdrag att fortlöpande informera vårdnadshavaren om elevens utveckling[1]. Samverkan med hemmet ska bl.a. ske genom regelbundna utvecklingssamtal och vid utredning och åtgärder i samband med ordningsfrågor samt vid upprättande av åtgärdsprogram[2]. Vårdnadshavaren ska också erbjudas möjlighet till samråd och inflytande över utbildningen samt deltagande i skolans kvalitetsarbete[3]. Föräldrar och vårdnadshavare kan också anmäla skolor till Skolinspektionen om man anser att den inte fullgjort sina skyldigheter.

 

Många nya lärare upplever en osäkerhet i mötet med vårdnadshavare. I flera skolor tycks det saknas gemensamma och uttalade förhållningssätt som hjälper lärare att möta föräldrar på ett samstämmigt sätt[4]. Skolans personal tenderar också att ge vårdnadshavare olika grad av inflytande beroende på om de ses som resursstarka eller resurssvaga. Med tanke på att många former för samverkan, såsom föräldramöten och föräldrasamtal, byggdes upp för närmare 50 år sedan kan skolan behöva se över om de nuvarande mötesformerna svarar mot de behov som dagens generation vårdnadshavare har. Det finns också anledning för skolan att se över att alla vårdnadshavare får möjlighet att delta och känna sig välkomna i skolan om skolan ska fylla sitt kompensatoriska uppdrag att ge alla elever samma möjligheter att utvecklas och lära sig[5].

 

Samarbetet med och inkluderingen av vårdnadshavare och familj är även jätteviktigt for andra frontlinjeutövare som ungdomsledare, socialtjänst, osv. Ju mer du är bekant och har kontakt med dina ungas sociala umgänge, desto bättre kommer du att förstå deras situation, sätt att vara, osv. Vårdnadshavare måste vara dina allierade och en del av lösningen, inte problemet. Därför är det viktigt att du håller regelbunden kontakt, samt inblandar dem så mycket som möjligt i deras barns utveckling och uppväxt. Detta, genom olika möten, aktiviteter, föreläsningar, osv. Detta kan hjälpa/stödja unga även att etablera starkare relationer med sina föräldrar, då deras föräldrar är mer inblandade i deras liv utanför hemmet.

 

[1] 3 kapitlet 4§ skollagen (2010:800).

[2] 5 kapitlet 11–16, 23§ skollagen (2010:800) och 3 kapitlet 9§ skollagen (2010:800).

[3] 4 kapitlet 4, 12–13§§ skollagen (2010:800)

[4] Dahlstedt and Hertzberg, ” Skola i samverkan”.

[5] Skolverket, ” Samverkan med föräldrar och vårdnadshavare - en teoretisk modell”.

europe logo white

THE E-LEARNING TOOL

EUROGUIDE EU flag

This project is co-funded by the Internal Security Fund of the European Union – GA N° 871038