Samhället och Ideologi

Hur borde jag agera om en elev fastar på grund av en religiös högtid och därmed inte aktivt kan delta i en lektion, aktivitet, osv. under denna period?

Barnens fastande har blivit en stor fråga för bl.a. skolan. Ramadan är ett exempel på en religiös högtid där rättrogna muslimer ska avstå från att äta (och i vissa fall även från att dricka) mellan soluppgången och solnedgången. Ramadan gäller teoretiskt sätt inte för mindre barn, men det har ändå visat sig vara ett problem i bl.a. skolbespisningen när muslimska barn inte vill äta[1]. Det är inte ovanligt med grupptryck, speciellt mellan tonåringar för att hålla fastan[2]. Att gå hela dagen utan att äta och dricka kan starkt negativt påverka en ung elevs koncentration, humör och prestation i en lektion, sportaktivitet, osv. Detta har visat sig vara en viktig fråga när fastan har fallit under till exempel de nationella proven där elever måste äta, dricka, sova, osv. för att orka med studierna och prestera bra på proven. Vidare händer det att frånvaro från till exempel skolan och andra aktiviteter som barn gör utanför skolan (exempel: spelar en sport) ökar på grund av fastan då barn är för trötta, hungriga, osv. för att klara av det[3]. Andra religiösa högtider där man fastar inkluderar till exempel Yom Kippur för Judar (där man också fastar från soluppgång till solnedgång) och the Great Forty-Day Fast för Ortodoxa och andra Kristna grupper (där man normalt avstår endast från en viss typ av mat)[4].    

 

[1] Israelsson, “Muslimska barn vill fasta under ramadan – skolan säger nej”.

[2] Kågström, “Skolbarn fastar när ramadan inleds”.

[3] Demir, “Rektorns stora oro: Fastan under ramadan slår mot elevernas betyg”.

[4] Corn m.fl., “Fasting and Feasting in Three Traditions: Judaism, Christianity, Islam”.

Dialogen med föräldrar kring fastan handlar om att säkerställa att alla unga kan uppnå målen i och utanför skolan. Att äta, dricka, sova, osv. är alltid viktigt för elevens välmående, utveckling och aktiva deltagande i en lektion, sportaktivitet, osv. Som frontlinjeutövare är det fundamentalt att du har en dialog med föräldrarna om detta, samt förklarar hur ditt ansvar som skolsköterska, lärare, ungdomsledare, tränare, osv. ligger i att se till att alla de ungdomar och barn du har ansvar för mår bra. Vidare, är det viktigt att notera att enligt Koranen till exempel är alla barn upp till pubertetsåldern undantagna från att fasta under den religiösa högtiden Ramadan. När det gäller barn i tonåren finns det olika förhållningssätt bland muslimer, där några tycker att de ska omfattas av fastan medan andra inte samtycker till detta. Under de senaste åren har det förts debatter om att exempelvis anpassa fastemånaden efter den plats man befinner sig på, och i dag väjer vissa muslimer i Sverige att bl.a. följa soluppgång och solnedgång i andra länder när fastan inträffar under en ljus tidsperiod[1].

 

Samma sak inträffar med ungdomar som måste fokusera på skolarbetet eller prestera till sin fulla potential i en aktivitet (till exempel en sporttävling), där de uppmuntras att inte fasta eller fasta under en annan period (till exempel under helgerna när han/hon inte måste gå i skolan eller de dagar han/hon har ledigt från träningen). Abdirahmaan Sheikh Muhiadiin Eli – imam i Göteborg – som är väl känd för att ha arbetat aktivt mot religiös radikalisering och extremism fram till sin bortgång 2020[2], brukade säga att fastan är en förpliktelse men inte för barn [3]. Att bjuda in en imam, rabbin, präst, osv. för att hålla ett tal om dessa teman under till exempel religionskunskap i skolan kan vara ett effektivt sätt att nå ut till dina unga. Här kan de i en trygg miljö ha en debatt och ställa frågor direkt till en religiös ledare som de många gånger anser mer trovärdig inom dessa teman än en lärare, socialarbetare, ungdomsledare, tränare, osv. Det kan också hjälpa en ungdom att hitta och anknyta till en öppen och positiv religiös miljö, då han/hon har lärt känna denna imam, präst, rabbin, osv. i till exempel skolan. Det ger andra elever också möjligheten att öka sin kunskap och bättre förstå andra kamraters tro och traditioner och varför de till exempel fastar under högtider som Ramadan, Yom Kippur, och the Great Forty-Day Fast. Detta kan öka empati, förståelse och respekt mellan unga.   

 

Notera vidare att du inte kan tvinga ett barn att äta under några omständigheter. Det finns barn som redan i sig har svårt att äta och då får man försöka hantera detta på andra vis (till exempel ta kontakt med vårdnadshavare).  

 

[1] Kågström, “Skolbarn fastar när ramadan inleds”.

[2] Jusufi, “Hibas sorg: Har förlorat sin son och make samma vår”.

[3] Demir, “Rektorns stora oro: Fastan under ramadan slår mot elevernas betyg”.

europe logo white

THE E-LEARNING TOOL

EUROGUIDE EU flag

This project is co-funded by the Internal Security Fund of the European Union – GA N° 871038