Samhället och Ideologi

Barn – precis som vuxna – kan vara involverade i olika typer av våldsbejakande extremism, på olika sätt och i varierande omfattning. Många vill dock efter en tid lämna extremistmiljön och kan då ha behov av stöd och hjälp. På samma sätt som man talar om push- och pullfaktorer när det gäller radikaliseringsprocessen (referera tillbaka till handbokens introduktion för mer information), så kan man använda begreppen när det gäller avradikalisering. Att lämna en våldsbejakande extremistisk miljö och/eller ideologi kan vara förknippat med svårigheter. Den enskilde kan utsättas för hot om våld eller våld från gruppen han/hon vill lämna. Känslor av skam och skuld kan också bli till hinder för att våga söka hjälp. Orsakerna till att människor lämnar en extremistmiljö är lika komplexa som anledningen till varför de en gång drogs in. Det kan bero på att gruppen inte längre uppfyller behoven i den enskildes tillvaro, att priset för att vara med blir för högt i form av till exempel påtryckningar, hot och våld. Det kan handla om besvikelse på ledare och vänner i gruppen. Det kan också röra sig om samhällsförändringar som gör organisationen mindre relevant. Det kan vara möten med nya människor eller nya intressen som gör att en person vill lämna miljön. Personen kan ha blivit desillusionerad, förlorat tron på ideologin eller t.o.m. religionen. Samma besvikelse som en gång riktades mot samhället kan komma att vändas mot gruppen eller ideologin[1].

Med detta sagt är det bl.a. ditt uppdrag inom socialtjänsten att stödja dem som vill lämna en extremistisk miljö och ge stöd åt dem som har lämnat så att de inte riskerar att involveras igen. Det kan handla om att tillsammans med skola, fritidspersonal och polis vara uppmärksam på vad som sker i närområdet och att informera generellt om socialtjänstens verksamhet till alla ungdomar. Föreningar och andra aktörer kan också vara med i samverkansarbete och på så sätt kunna närma sig personer i riskzonen på olika sätt.

[1] Carlsson, “Att lämna våldsbejakande extremism. En kunskapsöversikt.”