Samhället och Ideologi

Att skolmåltiden är god, näringsriktig och uppskattad av eleverna är av stor betydelse i en skola. En nyttig och god skollunch som serveras i en trivsam måltidsmiljö underlättar bl.a. inlärningen och främjar såväl bra matvanor som en bra hälsa hos barn[1]. Enligt skollagen ska alla elever i till exempel grundskolan[2]erbjudas näringsriktiga skolmåltider[3]. Å andra sidan finns det inget direkt krav på att det ska serveras skolmåltider i gymnasieskolan, även om de flesta kommuner och skolor väljer att göra det. Det är viktigt att understryka här att i den fristående skolan är det alltid kommunen och styrelsen som beslutar om vilken mat som ska serveras och på vilka sätt serveringen ska ske. I många kommuner har man nuförtiden en gemensam matsedel som följs av alla skolor, medan det på andra ställen är varje skola som får bestämma sin matsedel. Elever har full rätt att påverka sin utbildning och sin arbetsmiljö[4]. Därför kan elever också ha inflytande över maten som serveras i skolan. Du som jobbar inom skolan kan alltid uppmuntra dina studenter att skicka in förslag till bl.a. matrådet eller hälsorådet för att förbättra skolmaten och miljön i skolrestaurangen[5]. Enligt livsmedelsverket borde lunchutbudet i skolor bestå varje dag av till exempel:

• En eller flera lagade rätter (varav minst en vegetarisk rätt som alla kan äta).
• Salladsbord med minst fem olika komponenter.
• Bröd och smörgåsfett.
• Vatten och eventuellt mjölk eller berikade vegetabiliska drycker.   

All livsmedel som köps in borde ha producerats med hänsyn till djurskydd, miljö och social hållbarhet. Kött borde begränsas med andra proteinrika livsmedel och mer frukt och grönsaker ska introduceras vid matbordet[6]. Således, med dessa punkter i åtanke, ifall en skola av olika skäl inte kan erbjuda studenter till exempel Kosher och Halal kött måste de då kunna erbjuda andra matalternativ som uppfyller de nordiska näringsrekommendationerna. Inget barn i och utanför skolan får bli diskriminerad på grund av religion eller trosuppfattning. Därmed, när det kommer till religiösa och medicinska skäl så har alla elever i Sverige rätt till matanpassning om mat erbjuds, både i och utanför skolan[7]. Detta innebär vidare att ställen som träningscenter, ungdomsläger, osv. som serverar mat skall – precis som skolan – ta hänsyn till de ungas dietrestriktioner och erbjuda olika matval som alla kan äta. De borde också vara näringsriktiga måltider, där verksamheten likaså kan inblanda elever då och då för att se vad de tycker om maten och hur det kan förbättras i framtiden.  

[1] Läs mer om skolmaten i Sverige här.

[2] Detta gäller också för förskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

[3] 10 kapitlet 10 § skollagen (2010:800).

[4] Skolverket, “Mat i förskolan och skolan”.

[5] SkolmatSverige, “2000 skolluncher under din skoltid!”.

[6] Livsmedelsverket, “Måltidsmodellen”.

[7] Ekman, “Livsmedelsverket: Ser inga problem med att inte erbjuda halalkött”.